Hola, ¿què tal?
Sitter har hemma hos G. (kan varken uttala eller stava hans namn). Jag ar den enda av tjejerna som far bo med en kille, men det kanns lugnt. Bade han och hans mamma och pappa ar jattesnalla och gastvanliga, vilket kanns hur bra som helst. Dock kan dem inte engelska sa bra och jag har liiite svart att gara mig forstodd i spanskan, forstar vad dem sager (det mesta), men att dem ska forsta mig verkar vara omojligt :P
Jag har ett eget rum, gastrum, att bo i, far rena lakan och handdukar varje dag, blir medskickad massor med mat och vi blir skjutsade dit vi ska, istallet for att aka buss som manga av de andra far gora. Sa dar har jag absolut ingenting att klaga pa. Daremot ar vi svenskar lite "utboooolingar" (ostrarydska), spanjorerna och italienarna tycker att vi ar svintrakiga for att vi inte vill festa till klokcna 05 pa morgonen nar vi ska upp 08, mycket konstigt :P
Sa somnen har inte varit den basta da vi blivit medtvingade pa massa konstiga aktiviteter i parker pa natterna men men.
Ar pa vag till en av de spanska tjejerna nu for att sjunga lite singstar, inge "fiesta fiesta" idag inte. Skoooont.
Hoppas ni har det rba i kalla sverige, vilket det dock ar har med. Skont nar solen tittar fram.
kram kram Ullis
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

0 kommentarer:
Skicka en kommentar